GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Tillitsdelegationen besökte GR

Den 14 mars anordnade GR ett välbesökt presentationsseminarium om Tillitsdelegationens arbete.

Tillitsdelegationens ordförande Laura Hartman vid sitt besök på GR.

Besökarna fick en bakgrundsbeskrivning av bristande tillit som ett växande samhällsproblem av Stig Montin, professor i offentlig förvaltning. Tillitsdelegationens Laura Hartman beskrev syftet med uppdraget och vad som gjorts hittills. Dessutom presenterade äldreomsorgen i Alingsås ett exempel på hur tillitsbaserade arbetssätt kan realiseras.


Om Tillitsdelegationen

Tillitsdelegationen tillsattes av regeringen 2016 och har som uppgift att analysera och främja tillitsbaserad styrning. Syftet är att öka tilliten till medarbetares kompetens och därmed stärka professionernas roll inom kommunernas och landstingens verksamheter. Med ett helhetsgrepp på styrkedjor inom välfärdstjänster ska delegationen verka för en bättre balans mellan tillit och kontroll.

I publiken den 14 mars fanns representanter så väl från Göteborgsregionen som andra kommuner, Västra Götalandsregionen och Gryning AB.


Tillit i den demokratiska misstrons tid

Eftermiddagen inleddes med Stig Montins presentation om tillitsskapande i den demokratiska misstrons tid. I Sverige är tilliten fortfarande hög, men den demokratiska misstron ökar. Något knakar i fogarna i förvaltningen, och samtal förs om behovet att förnya demokratin genom till exempel medborgardialog. Samtidigt har media fått en viktig roll i och med rapporteringen av skandaler. Anhöriga och föräldrar involverar sig allt mer i omsorgs- och skolpersonals arbete. Granskningen av myndigheter och förvaltningar ökar misstänksamheten. Ju mer man granskar, desto större upplevs behovet av granskning. Men även myndigheternas misstro mot medborgarna har ökat, i form av till exempel ökad kontroll mot fusk. Föreställningen om vikten av ständig kontroll och granskning sprids alltså i flera riktningar.

– Sammantaget skapar dagens klimat en situation där det är viktigare att inte göra fel än att göra rätt, sa Stig.


Väljardemokrati och motdemokrati

För att ge nya perspektiv berättade han om hur demokrati går att se på utifrån två lika viktiga dimensioner, väljardemokrati och ”motdemokrati”. Motdemokrati står inte här för odemokratiska krafter, utan det granskande och ifrågasättande som är en förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle. Idag är dock många av de förändringar som sker framdrivna av motdemokrati i form av misstro. Nya kanaler för klagomål har lett till en tillväxt av missnöjet. Ängslan ökar inför risken att få sin verksamhet synad. Risken med en alltför stor motdemokrati är att den urartar till olika former av populism. ”Granskningsmonstret” är en svårstoppad maskin, konstaterade Stig och avslutade med att peka på offentlig etik som en fråga som behöver lyftas.
 

Har professionerna de bästa tänkbara förutsättningarna?

Laura Hartman, ordförande för tillitsdelegationen och docent i nationalekonomi, tog vid och berättade om den styrningsproblematik delegationen syftar till att lösa. Problematiken yttrar sig i svårigheter att rekrytera till yrken inom välfärden. En del av förklaringen på att problemet har gått så pass långt är att styrsystemen redan omformats sedan 60- och 70-talets kritik mot myndigheters byråkratiska och ineffektiva modell. Nästa styrningstrend, new public management, har dock även den visat sig ha avigsidor. Idag finns en insikt om att förvaltningspolitiken behöver förnyas, berättade Laura. Diskussionen om nackdelarna med ”företagisering” av verksamheter har redan börjat lyftas inom områden som ersättningsmodeller och primärvårdsverksamhet.

Tillitsdelegationen är en del i den tillitsreform som regeringen initierat. Inom ramen för reformen har Statskontoret publicerat sju rapporter om styrning inom myndigheter och kartlagt statens samlade styrning av kommunerna. Det är bland annat dessa resultat som delegationens arbete utgår ifrån.

– Att man vill ta ett helhetsgrepp på styrkedjan är styrkan i utredningen. Har professionerna de bästa tänkbara förutsättningarna att göra sitt arbete? Om inte, varför? Var i styrkedjan finns problem? sa Laura.

Tillit kontra detaljstyrning och kontrollfokus

Delegationens uppdrag är avgränsat till välfärdstjänster, och kärnan är tilliten till medarbetarnas kompetens och förmåga. I arbetet läggs stor vikt på normstyrning, kultur och ledarskap. Utöver utredningsuppdraget, att analysera och rekommendera, ska delegationen även främja tillitsbaserad styrning. Att det är tillitsfrämjande insatser som är lösningen på dagens detaljstyrning och kontrollfokus har varit en förutsättning redan från början.

Delegationens verksamhet framöver kommer att handla om att bedriva lärande tillsyn, analysera ersättningsmodeller och samarbeta med forskare. Under våren kommer elva försöksverksamheter runt om i landet följas upp med forskning. Man planerar också att lämna ett delbetänkande och publicera en rapportserie. Det handlar inte om regler, påpekade Laura, utan om att ge verksamheter en ny riktning. I centrum står kärnverksamheten och helheten, att skapa ett självständigt verksamhetsansvar med mindre detaljstyrning och mätningar/återrapportering som är ändamålsenliga.

Gott exempel på tillitsbaserad styrning

Catharina Johansson, vård- och äldreomsorgschef i Alingsås avslutade genom att presentera ett gott exempel på tillitsbaserad styrning. Förvaltningen hade sedan tidigare ett välfungerande samarbete med Bräcke diakoni där man drivit flera projekt tillsammans. Det fanns en tillit i grunden och en vilja att pröva något nytt. Idén föddes om att rama in samarbetet i ett IOP, idéburet offentligt partnerskap. Genom en sådan lösning kunde hela vårdkedjan befinna sig inom samma organisation och stärkas upp med förebyggande insatser, innovationsprojekt, följeforskning etc. Nu har man också rört sig ifrån tillsyn till dialog, ett ramavtal har minskat behovet av detaljstyrning och strikt kontroll. Projektet i Alingsås vilar på tron att tilliten ökar när samma organisation äger helheten och att samverkan ökar tilliten mellan professionerna.

– Vi lånar varandras organisationer för att driva utvecklingen på ett bättre sätt, sammanfattade Catharina. Nu ska projektet följas upp av Tillitsdelegationen, och spridas vidare som ett gott exempel på tillitsbaserad styrning.


Många frågor

De tre presentationerna väckte många frågor till Laura och Stig hos publiken. I diskussionerna kom bland annat frågor om spridningen av Tillitsdelegationens idéer. Hur stor risk är det till exempel att tillitsstyrning bara blir ännu ett modeord? Hur kommunicerar man utåt att man vill minska kontrollen?

Laura påpekade att det handlar om en inriktning i befintliga styrmodeller snarare än ett helt nytt koncept. Någon måste våga säga att vi behöver mindre kontroll. Samtidigt är tanken att skapa balans mellan granskning och tillit, inte att avskaffa granskning och kontroll. Nya idéer kan spridas på olika sätt, förklarade Stig. De kan lägga sig lager på lager, transformeras, bestå av nya ord istället för handling eller tränga undan befintliga idéer. Hur sprider man då en idé som tillitsstyrning till den välfärd som sker i privat regi? Här handlar mycket om dialogen och ett förtroende som byggs upp under tid, blev svaret.

Diskussionen kom även in på kunskapsstyrning och dess likheter med tillitsstyrning. Myndigheter som arbetar med kunskapsstyrning finns med i delegationens expertgrupp. Det är på expertgruppsnivån de statliga myndigheterna deltar i Tillitsdelegationen, dock är det inte aktuellt för tillfället att studera försöksverksamheter där myndigheterna är inblandade. Under frågestunden förtydligades också att det ingår i delegationens uppdrag att se närmare på de hinder som utgörs av lagstiftning samt att utforska fler nivåer av verksamheter, till exempel genom att se över stöd till enhetschefer.


Ladda ner föreläsarnas bildspel


Läs mer

 

Kontaktperson på GR: Nicholas Singleton

Senast uppdaterad: 2017-03-26 

Kommunal samverkan — regional styrka

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner över 980 000 invånare.
GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.
Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund